Mitt fönster mot rymden (persiska)

Det börjar med att Gurkans pappas hosta aldrig går över. Gurkan och pappa som gör allt tillsammans: går till skolan genom skogen, tittar på tornseglarna på sommarhimlen, läser innan läggdags. Pappa lagar maten, tvättar kläderna, håller koll på klockan. Mamma bara jobbar hela tiden, med Avhandlingen om rymden och svarta hål. Men sen är det som att ett svart hål hotar att sluka Gurkan. För vart tar man vägen när ens pappa nästan hostar bort sig? Och ens mamma inte kan säga god natt på rätt sätt? Och ens bästa kompis i skolan får öroninflammation just när myrorna vaknar på våren?