"Du hade hört om skjutningen på skolan i Örebro, om alla människor som dog. När jag skulle natta dig den kvällen var du så rädd att du skakade. Du är ännu så liten, och tills nu obekant med människans drift att döda. Du ville titta på Greta gris för att glömma det du hade sett inuti ditt huvud, som du sa.
Jag ljög för dig. Jag kan inte lova att du ska förbli säker, jag kan inte lova dig en trygg och vacker framtid. Din statsminister, och den osynliga statsminister som styr honom, driver en politik vars vision för Sverige inte inbegriper såna som dig och din syster, inte inbegriper din mamma, din morfar eller andra människor du älskar."
Så skrev Nicolas Lunabba på Instagram några dagar efter vansinnesdådet på Campus Risbergska i Örebro och en oerhört stor mängd människor gav honom stöd, kände igen sig och hörde av sig till honom.
Inte din statsminister är ett vittnesmål om att vara pappa till bruna barn i Sverige 2025. Nicolas Lunabba skildrar våldet som riktats mot sådana som hans familj och vänner, från 1990-talets nazistattacker via seriemördaren Peter Mangs till den värsta masskjutningen i Sverige.
Det är en essä om blatteprekariatet och om att skämmas för sina föräldrar. Om Gaza, Malta och östra Lund. Och om den parlamentariska rasismen som pekar ut invandrare som problemet, och samtidigt pekar ut lösningen.